Om Konstjord – en bakgrundsbeskrivning av Kees Geurtsen

Jordmånen för Konstjord som konstnärskollektiv var god i början på åttiotalet. Gottsundas köpcentrum hade fått en kulturdel, som började leva. Lars Hellström hade fått igång en grafikverkstad, där många fick prova på. John Eriksson, pensionerad keramiker från Ekeby, och Jan Ekenstjerna drev en verkstad där skolelever och studieförbund fick plats. Kulturföreningen Bikupan hade etablerad sig i Fagotten. Teatersalen fylldes lätt med egna uppsättningar, som ”Vilket Liv” och gästspel som ”Mistero Buffo" med Björn Granath. Bikupans bildgrupp tog hand om affischer, scenografier och gav sig på egna projekt. Tillsammans med hyresgäst-föreningen och boende skapades en arton meter lång målning på Jenny Linds väg.

Kommunen hade vid denna tid bildat ett lokalt politiskt råd, en föregångare till kommundelsnämnden. Rådet ville ha mera socialt liv i Gottsunda och Valsätra och startade tillsammans med stiftelsen Uppsalahem, som hade tomma lägenheter, ett ”Gottsundaprojekt”. Anders Forslund, en engagerad tjänsteman började dyka upp i olika sammanhang. Via Bikupan hamnade han en dag vid mitt köksbord för att spåna kring konstnärernas villkor i stadsdelen. Önskelistan kom att innehålla en återkommande vårsalong, en lokal konstförening, några som köper konst och inte minst billiga ateljéer.

Resten är historia. Gottsunda Vårsalong har funnits sen 1984, då även Gottsunda konstgille föddes. Förvaltningen bildade en konstklubb, som förvandlades till aktiesparklubb på nittiotalet. Intresset för ateljéerna var stort. Efter en hel del snack och lite vin blev det sju konstnärer som skrev till Stiftelsen och fick gehör för deras ateljébehov.

Bodil Gellermark och Eva Hedberg kände varandra från keramikverkstaden i Ekeby. Nils Forslund och jag hade gjort väggmålning ihop, Tommy Ax kom med via Bikupan.

Carlos Reynoso och Sirpa Holst hade projektledare Anders fångat upp under sina otaliga träffar i området.

Uppsalahems dåvarande VD engagerade sig själv i frågan, vilket resulterade i att gamla arbetarbaracker från Forsmarks atomkraftverksbygge kördes till ett p-däck i Valsätra. För att hålla kostnaderna nere ritades och målades lokalerna av hyresgästerna. Vi förhandlade tillsammans med kyrkan.

De fick sin del av barackerna till en cykelverkstad för ”ungdomar på glid”, som kyrkoherde Jansson uttryckte det.

Den 15 november 1984 skrevs följande till den färska kommundelsnämnden; "Det här är en ansökan om bidrag till en planerad konstnärlig och konstpedagogisk

verksamhet i ett konst- och konsthantverkscentrum vid Bandstolsvägen".

Bidraget kom, och under vecka 26 1985 registrerades den ideella föreningen Konstjord hos Lokala Skattemyndigheten i Uppsala fogderi. Men, bidraget förknippades med villkor. Konstnärerna skulle ta emot barn, unga och föreningar i ateljéerna eller arbeta med dessa grupper runt om i stadsdelarna. Synliga resultat av samarbeten finns kvar i trapphus och gårdar på bl a Cellovägen, kv Stråken, Dirigentvägen, kv Serenaden och Gottsundaskolan.

"Om man kan lära sig nåt av denna historia är det att det behövs lite kulturell infrastruktur i form av lokaler och lite gödsling av bra verksamheter."

De gamla barackerna skulle hålla i tio år, men fick stå mycket längre. Uppsalahem sålde barackerna under senare halvan av nittiotalet och den nya privata ägaren hade inga idéer för stället. Konstjord sökte en ny hemvist och fann det i en nedlagd förskola i anslutning till Gottsunda Centrum.

Deras nya fastighetsvärd, Ove Jansson på UKFAB, insåg värdet av att ha ett gäng konstnärer intill de andra kulturverksamheterna i anläggningen och skapade, som en modern konstmecenat, bra villkor för gruppen.

Många konstnärer har varit med i Konstjord under åren. Ingvar Staffans, Eva Hedberg, Johan Fremling, Gudrun Westerlund, Alicia Soto och inte minst Jin Jiang brukar få fina recensioner för sina utställningar både inom- och utomlands. Går det bra för någon beskrivs man som Uppsalakonstnär, aldrig som Gottsundakonstnär, vilket vore lika sant. Guideboken ”Konstens väg i Gottsunda” skriver om Konstjords betydelse för stadsdelen och har bildexempel på utsmyckningar som b l a Gisela Jansson, Johan Fremling och Bodil Gellermark har gjort inom Uppsalahems bostadsområden. Den senare har som enda medlem varit med sedan starten.

                       KEES GEURTSEN